Rymden expanderar oss ut i periferin och julen är över.

I ett skåp hittade jag två ljusbollar som jag tog fram till pyntet i år. Minns inte att jag köpt dem. Kanske på rea för jag vet bestämt att jag inte använde dem ifjol

När jag testar fota i skymningen så får jag mörk bakgrund och så bollen som känns som en stjärna i rymnden. Tänk att vi lever på en rund boll i en stor rymd. Nobelpristagarna i fysik i år som kunnat visa att rymden expanderar och om typ 50 miljoner år så finns vi inte ens. Tellus med invånare. Innan dess kommer vi att bli ensamma med Andromedagalaxan för att rymden expanderar. Allt annat kommer att försvinna så långt bort att den enda vi kan hålla i hand är Andromeda. Resten tomt och ödsligt. (DET är rent poetiskt. Fysik som den bästa sortens poesi och litteratur. Två galaxer ensamma med varandra för resten har har expanderat så att vi inte längre kan förnimma ett skit om ens med  zooom av guds nåde.)

Snöflingor. Har ni sett så vackra de är när man fotar riktigt nära. Som de ädlaste av ädla smycken. Spännande mönster och formationer. Jag fotade källarfönstret när den första snön och isbildningen började. Som vackra fjädrar i en mönsterväv att skapa skönhetsupplevelse för den som så gitter, besvära sig.

Julen är nu över för denna gång. Jag tog en stavpromenad på barmarken och såg var blåsten gått fram. (Vi kom ändå lindrigt undan här.)En granngäst kom med bilen och stannade och vi skojade som man gör. Sa att jag behövde röra på mig så man inte satt där med infarkten sedan.

-Inte det. Sa den väluppfostrade unge mannen. Du är alldeles för ung. Minst trettio eller fyrtio år till.

Jag tänker inte så men när han åkt började jag räkna ut vad hans påstående innebar rent konkret. 87 till 97 år var vad han hävdade. (Väluppfostrat.)

Tänk att ens kvarvarande år har ett bäst före datum. Det är inte oändligt längre.

Och om femtio miljoner år har det expanderats så hemskt på himlavalvet att vår planet har tagit på sig träfracken.

När jag tänker mig rymden så tänker jag en enorm Tystnad men jag har hört att det ska skrälla förfärligt där ute. Jag vet inte av vad.

Här i byn är det så tyst, så tyst. Julgästerna har åkt till Stockholm igen.

God Fortsättning!

Silverstare

Annonser

1. God Jul

1. God Jul

Den Nya Ekonomin

Jag kommenterar ibland och då kommer det upp på mitt fejjankonto. Någon bad mej beskriva hur jag tänkte och inga floskler här eller som han uttryckte – aptänk.

 

I det vi lever i så krampaktigt just nu kan jag bara se Undergång som slutprodukt. Så är det men lik förbannat kan man bara se att Makten fortsätter så. Man vill skrika ;

 

-Stoppa! Stanna!

 

Ni fördärvar ju hela mänskligheten. Ni gör Fel!

 

Varför fortsätter man bara när man någonstans vet att Undergång är namnet på slutstation?

 

Alla vet. Men man sätter händerna för ögonen. Låter det vara . Det där som alla vet leder till Undergång.

 

Förnuft. Resonemang. Fakta.

 

Inget når den pundarkraft som har nålen inställt mot Nadir. Mot helvetet och mörker. Ett slags kraft som Trolldom.

 

Hur skulle en ny ekonomi se ut?

 

DEN är svår föreställa sig just nu. Vi är så inne i Galenskapen. Men hur skulle den se ut?

Det jag kan utlova direkt, i en ny ekonomi, är att allt vad VD och bonusar heter skulle försvinna som pisset i lösan sand. Sånt jävla jidder skulle ingen orka med. Man kommer skratta ihjäl sig sen. Åt vår Tid och vår Idioiti.

Att vi lät sånt hållas. Absurditeter.

 

Jag blev så glad idag. Någon jag inte mer  ”umgås” kom fram och visade sitt gillande. En vän. När jag tänker efter så vet jag varför. Varför hon trycker på gillaknappen hos mig. Jag skrev något om antirasism.

 

Plötsligt minns jag att denna gamla underbara vän. Minns alla bilder hon skickat mig. Mor (gammelmor) sig själv och dotter och dotterdotter och.. den där lilla bruna krabaten. Hon har en liten brun krabat att famna och det där med rasim och annat är inte längre något…långt bort..

det är doftande och andandes nära.

Jag bråkar om massor men nu såg jag tumme upp av henne.

 

Vad man blir glad!

 

Silverstare

Wallraffande inom Rotary: Magnus (Barbados) Carlsson i Sala

Skitväder med blåst som skulle fått min tjurskalliga cykel stå stilla medans jag bara svettades.

Buss in för att proviantera. Fredag och annalkande julhysteri. (Jag gör korsteckenet mot himlen för att jag…

slipper

och på Coop

vid bröddisken uppmanar jag till bojkott

mot svindyra lussebullar och pepparkakor

Två protestanter tågar ur Coop utan

adventsdoppa.  (Vi bestämde baka själva.)

Mina vänner, kurderna, var så glada och uppklädda och jag frågade om det var något särskilt. Han hade sin kurdiska högtidskostym.

-Mina barn ska sjunga ikväll, sa han.

-Nej, vad kul. Var då?

-I Missionskyrkan, sa han.

-Då går jag dit.  Och jag stannar jag så länge jag kan innan sista bussen hem.

Jag travade upp till de stora portarna men de var låsta. Jaha, tänkte jag, det kanske finns annan ingång och det gjorde det.

Dit in gick jag och jag hörde musiken redan utanför. Ingen kassa. Ingenting. Bara trava rakt in. Jag hängde av mig ryggsäcken och matkassen gömde jag under bänken mot väggen. Tog fram kameran – Magnus på scen nickade mot mig. Jag nickade tillbaka.

Och så ställde jag mig vid en pelare och fotade:

Jag stod där vid pelaren och tog in allt (som WeiWei kanske). Folk gick omkring och

förberedde

Många nickade mot mig och jag nickade tillbaka och tänkte det är ju stort att få gratiskonsert på detta vis.

Det var väldigt vackert. Han sjöng så vackra julsånger och normalt skulle jag inte ens fått komma in om så med massor av stålar. Det är bara Rotary här i Sala som föräras sådan högstämd julfirarbörjan.

Men nu stod jag där vid pelaren och fick ta del av allt det vackra bara för jag gått vilse och folk bara nickade mot mig. (Och jag nickade tillbaka.)

Jag skulle ju se mina kurdvänners barn som sjöng. Och så hamnade jag i detta.

Jag blev en snubblande Wallraff och det jag kan berätta är att jisses vad han är proffsig. Hans yrke – att se hur de övar och övar – man blir impad.

Hans röst i kyrkan var enorm och det var så vackert. Var så satans kul av misstag få se en sådan verklighet. (Han gäspade ibland och det var sannerligen inte då han sjöng.)

För övrigt vill jag säga; Bedrövligt (angående det politiska livet – men *Kielo är ett ljus i mörkret och så älskar jag kultursidorna samt Sara Lidman som jag snart plöjt igenom allt man kan!!!)

Silverstare

 

*Hon punkterar den enorma Moderatreklam som t o m hela Eu-toppen gör. Prisa Borg och Sverige för att vi har så ”bra statsbudget”. Vet hut, jävla idioter och Narrar till räknenissar!!!!

AVGÅ JUHOLT….eller…???

VI (folket)behöver inte ännu en egotrippad glappkäft som vill göra privat karriär istället för att leda folkets drömmar om ett bätte samhälle att leva i. Politik är ett mandat från folket att förverkliga tankar, ideer och ideal om ett samhälle. När politiker gång, på gång visar att de skiter i allt sånt bara de grejar sin vuittonväska, sina herrgårdsdrömmar och privata rikemansliv krossas hela grunden för ett gott demokratiskt samhälle.

Det är dags för en annan sorts politik och politiker för folkets och landets bästa.

Bort med alla politiker som inte klarar sitt uppdrag utan att sko sig själva och rusas av makten.

Bort med politikerklassen som en ny Överhetselit för sitt eget och ego.

Fram med ansvarsfulla politiker som förstår sin uppgift av folket och för folket.

Silverstare

P.S. Jag är inte lika säker på att Juholts avgång är det bästa för regeringsbyte vid nästa val. Dels såg jag honom vid riksdagsdebatten för några dagar sedan och anser att han var FÖRTRÄFFLIG, trovärdig, säker, stark osv. Dels börjar jag tvivla på om han verkligen med avsikt agerat för att sko sig själv och sin privata ekonomi. Ett tredje aber är vem som skulle komma istället? Damberg. (Tråkmåns och högervriden. Ingen karisma.) Bodström med sin bråttommani och Fra-lags-malörer. Öster…. blabla. För tråkig. osv.D.S.

Tänk om Gud är en morrande katta….

…och kråkan i stan vet mer om livet och tillvaron än jag?

 

Jag sitter i skuggan av en Mäktig Kyrka och idkar

begravning

-är med – trots att jag är så långt borta

när Morbror begravs.

 

Så fin dag och så tankar på ens släkt i Norrland och att man själv blev utvandrad

vid fjorton års ålder och

sedan

tappat

allt

 

Och allt som hänt under den tiden

som format en

i decennier

 

det där att vara invandrare

i ett nytt liv

utan släkt och traditioner

och

begravningar

 

en ensam sjöfarare

på det vida, vida

Havet

 

när man en gång lämnat Hamn

kan man inte återvända

tillbaka till Förr

En inbillsk, liten människa i en bräcklig farkost

 

Tänk om Gud är en morrande katta och kråkan som spatserar där i Staden

komponerad av den lilla människan i den bräckliga farkosten

är den starkare av oss

 

Kråkan som skjuts bort om de blir för många

Kråkan som traskar på min begravningsakt så jag tappar fotfästet

och

blir

kär!

Jag älskar en kråka och kanske min sura katta är Gud. Människans taskiga bräcklighet och hennes inbillade skit för att bygga försvarsmurar mot ALLT som andas Verkligt Liv!

Gud Bevare!

 

Morr, morr!!!

 

Silverstare

Höstterminen har börjat

Det regnar. Ännu djupgrönt över vyn från mitt fönster men gula inslag finns och något rostbrunt också. Ormbunkarna vid dikesrenen mot stan har signalerat Tideväxling någon vecka nu och rönnbären lyser röda i stan. (Jag vet inte vad de gödslar med men här är i byn vet rönnbärsträden att skyla sitt värsta överdåd.)

Småskolebarnen på väg till skolan, i den större byn mot stan, åkte iväg med bussen klockan åtta.

Skolan ser så trevlig ut och föräldrarna är glada att den finns kvar för de minsta. Häromdagen såg jag att några vuxna (föräldrar eller kommunfolk?) var och såg över rutschkanor, gungor och klätterställningar osv. Snart är det liv där på gården mellan lektionspassen.

Tänk att jag än kan minnas nästan exakt hur det kändes att snurra på den där karusellen – runt- runt- runt tills man blev yr och så kunde man leka lekar där man hade att hoppa in under farten och eller klättra över de där facken medan den snurrade

men runt gick den alltid

(om någon snurrade den)

eller att dunka upp och ner på den där brädan med vågmästarhjul i mitten. Donk. Så var man i backen och det kändes i baken. Och så upp igen

och gungorna

när man kom alltför högt upp

ryckte det i snörerna

och den estetiska linjen

försvann som genom ett trollslag

men man satt kvar

 

och brännboll

platta slagträn för tjejer

och så att fånga en lyra

så motståndarlaget

brändes

och flaggan som hissades på skolgården

och lilla kyrkan tätt bredvid

bara lite högre upp på backen

där man sjöng

Den blomstertid nu kommer

(när man inte var på begravning)

 

Regnet har upphört och jag har nyss talat i telefon och fått dödsbud.

 

Någon (inte så nära mer) somnade stilla in i går. En morbror jag inte sett på år och dag.

Han satt ju nästan hela sitt liv på Pite 55 (ökänt mentalsjukhus) och sedan kom han ut och levde rätt länge på sitt egna vis.

Jag tror han befann sig i en annan tid och han älskade att dra fräckisar. Fräckisar om ungmör som blivit runda om magen när de gått i hagen och sånt.

 

 

En svag sol kikar nu fram. Det är bra, jag ska cykla in till stan idag. Köra förbi skolan och kanske höra de nyfiket glada barnarösterna som nästan blygt möter varandra igen efter sommaruppehållet. Se hur de leker där på gården.

Höstterminen har börjat!

Silverstare

Sara Lidman utbredd över rosenbädd

Kärra ved till boden och så stapla dem snyggt och prydligt

och känna sig rik och mäktig

(Min Ved)

smeka dem lätt

och så när tröttheten samt den svarta ormen

(som nog är en snok)

uppenbarat sig

göra kväll och lägga över presenningarna

och ligga vaken en hel natt och höra regnet smattra

mot taket och vara mallig över att man var så

förutseende trots väderrapporten

 

 

cykla in till stan och köpa

dyr färg som blandas i butik

och köpa dyr pensel

och komma hem

och finna burken nästan tom

efter sista guppet

och inte gegga ner sina kläder och helst inte så mycket annat heller

och lyckas vrida ur påsen så man kunde rädda ett par uns

dyrfärg

cykla in till stan

i värmen

rasta mellan varven och tänka på

den trevliga grannfrun i barndomsbyn

som fyller

90 år 

och undra hur det känns att se dem alla försvinna

en efter en

men själv vara kvar

men så gillar hon att dansa och träffa nytt folk och hälsa på

 

 

Fem kilo böcker på pakethållaren utöver kattsand och blomjord

i korgarna på var sida

Sara Lidman utbredd över rosenbädd

Silverstare

Roligt TILLSAMMANS i Sala!

Sitter här vid datorn och har kunnat följa soluppgången över min by. Jag har läst Kielos ledarkrönika och kommenterat för att det kändes som ingen annan LÄST vad hon skrev. Typ. Goddag yxskaft och så det vanliga jävla köret som numera gör en spyfärdig.Tankarna så låsta vid svammel om sharialagar och barnafödslar och KAMP. Kommenterarna förutsätter att det handlar om en strid mellan och å ena sidan muslimer och å andra sidan vita europeiska kristna eller antikristnade.

Det är som man tror att livet här på jorden bara kan levas bra om man får lov att döda och utplåna Den Andre. Att äta eller ätas. Hur kan människor av idag hänge sig åt sådan sorts svammel? År 2011.

Jag skrev i kommentarsfältet att i Framtiden kommer vi att samarbeta och strunta i skitsaker. (Gräns, ras, religion, yrke och militära utmärkelser t ex.) Jag tror inte alls att vi behöver vara sådana små möss här på jorden. Bevakande. Vaktande. Mätande. Aktande. Tävlande. Det handlar ju bara om larvig, mänsklig svaghet. Man behöver inte vara sådan. Det finns bättre. Det finns plats.

Jag tror att vi har en potential till annat och bättre. Jag tror det säkert.

I onsdags stannade jag kvar i stan och bevistade ”Grillnatta” i Sala. Där möttes vi alla i glädje och vare sig man gillar Markoolio eller inte så kunde vi i alla fall förena oss. Sala är en liten stad och det är sällan något skojigt så där allmänt händer men för oss var detta stort. Grillnatta och en hel festival i år.

Här kommer bilder:

Sedan cyklade jag hem igen. Solnedgången följde mig ända fram till byn.

Silverstare

Muslimerna kan nu utveckla en egen fobi och terrorstämpla alla vita.

Det som har hänt i Norge är skakande på alla sätt och vis. Det är som mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Det är som Estoniakatastrofen och Tsunamivågen med all dess ödesdigra konsekvenser. Man kan inte låta bli att läsa allt trots att man gråter och förskräcks och suckar och..

Elfte september var ju också oväntat och dramatiskt. Jag minns inte hur jag tänkte. Kanske grät jag då också men sedan har jag blivit arg. USA med alla sina jävla krig och mord och satanism mot alla världen runt. Rätt åt dem – själva maktskiten – dock inte rätt åt oskyldiga människor och alla andra.

Och ja, när jag läste att denna galna människa var en vit norrman så blev jag glad. Förbannat glad.

För tänkt om det varit en torterard muslimsk asylsökande som inte pallat möta den ständiga islamofobin utan till slut fått en helknäpp och börjat bomba och arkebusera fina ungdomar med drömmar om en mänsklig värld för oss alla.

(Då hade det tagit ännu mer fyr i helvetet av destruktiv misshandel av muslimer som till slut måste leda till konflikt och krig.)

Men denna gärningsman är något extra. Han har planerat detta i många år och han ger sig på ungdomar med de vackraste och godaste drömmar och han klär ut sig för att locka dem till sig. Han förspeglar dem att han är tryggheten och räddaren och när de flyr till honom avrättar han dem med två skott i pannan.

Det är så satanisktisk och jävligt att jag vet inte vad värre kan vara?

Jag försöker tänka i olika banor och på det där med dubbelmoral för att få mera grepp om traumat som på något sätt kommit in i mig också. Om jag tänker på USA-soldater (eller andra krigförande nationer) som lemlästar, våldtar, torterar, förnedrar och nöjesavrättar och sedan dekoreras med bragdmedaljer i hemlandet.

Vi lever ju fortfarande med krig – ett sanktionerat dödande. Där dödandet är Rätt.

Är det inte konstigt, hör ni, att vi fortfarande kan vara så pass underutvecklade? År 2011 och fortfarande hålla på med krig? Vi har ju börjat förstå det där med kvinnans rätt, barnens rätt och t o m djurens rätt. Vi har börjat utvecklas mot det som måste kallas civilisation på det enda viktiga planet – det mänskliga. (Resten kan man ta som diverse snicksnack.) När vi känner respekt för andra människors liv och känslor och rättigheter och värde. Och också att djuren kan känna och lida och behöver respekteras.

Jag är glad för allt positivit som detta hemska fört med sig. När människor via nätet fattar varandras händer mot våldet eller när hela världen deltar i medkänsla med Norges befolkning och alla som samlades i Oslo med en ros i handen. Det finns ju så mycket gott i oss människor ändå. Och medkänsla. Denna förmåga att gråta med andra som har det svårt.

Ändå väljer vi att gå in i krig. T o m lilla neutrala icke-krigförande Sverige börjar plötsligt kriga i Afghanistan och vill inte ens ta hem trupperna när alla andra länder gjort det. Vad är det för destruktivt i oss och Anders Behring Breivik som så vill döda?

Och varför dödar denna rasistiska och islamofobiska krake sina egna?

Dubbelmoralen som dödar med ena handen och sörjer sig mjuk med den andra. Det går inte ihop och det skapar vettvillingar.

En ensam mor och en son utan pappa. Snäll, blyg och undfallande. Planerar i nio år att utför massmord.

Islamofobin sedan den 11 september. USA:s psykos (när de äntligen fick smaka på egen medicin – det låter grymt men tänk efter) och en hel värld som blir medsjuklingar. Hur mycket har inte muslimer i hela världen fått utstå sedan dess? Xenofobin som drar fram över allt på ett skamligt och makabert sätt för vår tid – där civilisationen ju börjat få fäste. Där är rent mirakulöst att inte fler muslimer får kollapsknäppar när de förtrycks på så jävligt sätt. Istället är det de rädda xenofoberna som fantiserar om muslimernas ondska som får knäppar. En norrman avrättar ungdomar som drömmer om en bättre värld för oss alla.

Jag känner så starkt för alla drabbade och jag rörs i mitt innersta när jag läser om de scener som utspelats på liv och död och på förluster av ens nära och kära.

Ändå kan jag inte låta bli att också tänka:

Undrar vad de tänker inom muslimska länder där de trakasserats av väst å det grövsta som idioter, terrorister och guvetvad av konstigheter?

Anders Behring Breivik.

-Törs man släppa in västerlänningar i sina länder nu?De är ju terrorister och galningar hela bunten!

Muslimerna kan nu utveckla sin egen fobi!

Silverstare